logga transparent 350px

Kvarteret Gamla Rådstugan - 800 år av ständig förändring

Nu är vi inne på slutspurten av den spännande slutundersökningen i kvarteret Gamla Rådstugan, och kan konstatera att vår första analys som gjordes efter förundersökningen kan bekräftas med råge. Området bedömdes ha en mycket hög arkeologisk potential, vilket kan konstateras vara riktigt då vi identifierat och undersökt lämningar som spänner mellan 1100-tal till industriell produktion på 1800-talet, och uttryck för hur staden utvecklats under tiden dessemellan.Under de sista två veckorna kommer vi fortsätta med att undersöka de rester av den gäckande medeltiden innan vi packar ihop och börjar pusslet med att sätta allt i sitt sammanhang, och i slutänden skapa en historia över kvarterets utveckling.

Bild 1 Arbetsbild IMG 3486

Här följer en sammanfattning i kronologisk ordning av vad vi vet idag. Detta kommer att kunna befästas vidare när efterarbetet kommer igång, och vissa saker att revideras, men detta är historien om kvarteret i dagsläget.

Medeltid

Ett hus som vi grovt kan datera till medeltid framkom i det som tidigare varit i kvarterets innergård. Huset var av ett trähus med stolpkonstruktion och sannolikt byggt i skiftesverk, men eftersom huset brunnit ner till grunden är själva konstruktionen lite oklar. Väggar och tak har rasat in vid den våldsamma branden, men resterna av ett förkolnat trägolv framkom tydligt vid undersökning. I huset påträffades en järnyxa, en kvarnsten samt skärvor av yngre svartgods, vilket leder oss att anta att huset har varit i bruk någon gång mellan 1250-1400. Vi har ingen säker datering i dagsläget, men de förkolnade resterna av huset från eldsvådan kommer att hjälpa till vid en 14C-analys. Huset har sedan förstörts under den andra halvan av 1500-talet, då det delvis grävts bort i samband med att man konstruerat en llare från denna tid.

Bild 2 brant tragolvFörkolnade trärester i det medeltida huset.

Bild 3 Malsten och yxa 72dpi 685 IMG 3717En malsten och en yxa som hittades i det brända huset.

Sannolikt har flera hus funnits på platsen, men som kommit att försvinna i samband med markberedning redan under medeltiden då schaktningsarbeten i form av en grustäkt förändrat den ursprungliga markytan. Även senare tids källare har till stor del förändrat topografin och därmed de äldsta lagren och anläggningar som funnits på platsen.

1500-tal

De tidigare omnämnda källarna har blivit färdigdokumenterade av byggnadsantikvarie Anna Bergman från Stockholms Stadsmuseum, och hon har med hjälp av teglet som använts även kunna datera en tredje källare till 1500-tal. Denna innehöll inga fynd, men ett fruset ögonblick i tid har vi ändå fått fram. Tassavtrycket av en hund som någon gång under 1500-talet tagit en genväg över nyslaget tegel som ännu inte torkat, och efterlämnat sig sin signatur i historien.Bild 4 Tegelsten med tass 72dpi 685 IMG 3719Tegelsten från 1500-talet med tassavtryck från en hund.

Bild 5 Kallare 72dpi 685 IMG 3320Källare från 1500-talet med välvt tegeltak.

1600-1700-tal

Under 1600-1700-talen har undersökningsytan bebotts och nyttjats som innegård men av detta har vi endast fått fram fragmentariska rester av stensyllar, odlingslager och enklare ekonomibyggnader som kommit att grävas bort i samband med mer sentida byggnader uppförts. Vi kan konstatera att man jämnat ut ytan som angränsar till strömmen, som ursprungligen sluttat ner mot vattnet och därmed varit en översvämningsbenägen zon i staden, och som man säkerligen ville kunna komma åt att bygga på i samband med att staden började ta form.

Bild 6 brunn 72 dpi 346 IMG 3675Brunnen i genomskärning.

Man har under denna tid gjort större strandskoningsarbeten för att hålla strömmen i schack, och kunna bygga de nu mycket större byggnader som hörde denna tid till. Vi håller just nu på att schakta oss ner i dessa utfyllnadslager för att se hur man under den tid som föregått dessa arbeten använt sig av ytan närmast Strömmen, och vi hoppas att vi ska finna fler rester av den medeltida bebyggelse som framkom under förundersökningen.

Under den senaste veckan har vi också undersökt en mycket djup brunn som legat på en innergård, och som ligger i utrymmet mellan två av källarna från 1500-talet. En exakt datering har vi inte för brunnens användningstid, men att den återfyllts under 1600-talet står klart genom fyndmaterialet som omfattade keramik samt en speciell kritpipa, en s.k. Jonapipa. Brunnen var stenskodd och endast 1.30 m i diameter och ca 5m djup.

1800-1900-tal

I den västligaste delen av undersökningsområdet och direkt intill Järnbrogatan kom alldeles under den stenbelagda ytan en stor tegelkonstruktion som är de återstående delarna av den såpa/tvåltillverkning som förekom i kvarteret mellan 1820-1920. Konstruktionen i sig är ju inte speciellt gammal men den ger ändå en viktig inblick i hur kvarteret kommit att användas in i modern tid, och hur industri i mindre skala utövades i nära anslutningen till Strömmen och de stora industrierna på andra sidan i Industrilandskapet. Liknande anläggningar har sällan dokumenterats och därför har vi kunnat bidra med viktig dokumentation inför framtida undersökningar och med byggnadstekniska detaljer som ingått vid en sådan tillverkning. Produktionen är kopplad till Tvål-Jockes hus, som ligger ca 10 meter söder om denna anläggning, i det nordvästra hörnet av Gamla Torget, och där man sålde produkterna.

Bild 7 sapsjudning 72dpi 685 PICT 20150623 143420Såpsjuderi från tidigt 1800-tal.

Kvarteret över tid

Redan nu har vi kunnat göra några mer generella iakttagelser om livet i kvarteret Gamla Rådstugan, vissa som vi hade en föraning om, andra som varit helt okända. Vi vet att man bott och arbetat i kvarteret sedan 1100-tal, även om det vid denna inte tid var tal om någon stad utan snarare en mer enklare gårdsbebyggelse intill den landsväg som korsade Strömmen vid den nuvarande Järnbron ca 50 m åt nordväst. Att bränder förekommit har vi flera bevis på, och att dessa drabbar hög som låg. Flera hus har förstörts i eldsvådor, både i medeltid som vid de stora bränderna 1655 och vid Rysshärjningarna 1719, vilka bidragit till att människors liv förändrats för alltid, men också att staden fått resa sig i askan och omskapa sig själv.

Oavsett så har vi genom fyndmaterialet kunna konstatera att levnadsstandarden har varit relativt hög i kvarteret. Både i 1500-talskällarna och i den sopgrop från 1700-talet som framkommit har vi hittat material som inte funnits i överflöd hos gemene man. De skärvor av tyskt stengods som vi hittat tyder på handelskontakter under Hansatid, och det är inte osannolikt att handelsmän såväl som mer välborna hantverkare bott i kvarteret under 1500-tal och kanske även tidigare med tanke på platsens läge intill Strömmen, landsvägen och Gamla Torget. Under det i övrigt dåligt representerade 1700-talet kan vi i den undersökta avfallsgropen se att man ätit ostron och spädgris, och att man gjort det på en Rörstrandsservis. Vinet har sköljts ner i vinglas på fot med en innesluten luftbubbla, och även kinesiskt porslin har stått på bordet, vilket följt med lasterna från ostindiefararna. Under senare historisk tid har kvarteret, kanske tack vare sitt läge kommit att vara produktionsplats och boende för den då alltmer förtätade staden, och det var först under 1900-talet som platsen kommit att öppnas upp då 1800-tals bebyggelsen revs och gav plats för den parkering som funnits fram tills nu. Nu börjar nästa kapitel i historien om kvarteret Rådstugan, en plats, som synes, i ständig förändring.

E-post

Login