logga transparent 350px


Drönarfotografi av de förhistoriska lämningarna vid Snöstorps IP där den lokala höjdryggen som löper genom området utgörs av partiet med ljusare sand som undergrund i fotografiets mitt, foto taget av Daniel Löwenborg från väst.

Spektakulära fynd från Snöstorps IP

Nu är undersökningen vid Snöstorps IP i Halmstad färdig. Resultaten har varit över våra förväntningar och vi inleder nu arbetet med att analysera och tolka det vi har hittat inför rapportarbetet.

Det äldsta spåren vi har hittat utgörs av avfall efter redskapstillverkning i flinta från tidigmesolitikum dvs jägarstenåldern. En hullingpilspets i flinta påträffades även i anslutning till tillverkningsavfallet. Spetsen som troligen tillverkades troligen för att ingå i ett jaktredskap glömdes eller lämnades dock kvar på platsen. Det höglänta läget på åsen gör att Snöstorp kan ha utgjort en utmärkt plats för en säsongsboplats.

Utan vidare analyser kan vi därefter först urskilja spår av aktivitet på platsen från och med slutet av senneolitikum eller början av bronsåldern. Även från denna tid är det föremål i sten som daterar aktiviteterna. Fynden som består av tillverkningsavfall, en pilspets och en miniatyryxa hittades i en svacka i områdets västra del som under den aktuella tidsperioden troligen utgjorde någon form av våtmark. Under tiden efter denna aktivitet i anslutning till våtmarken skedde en förändring av topografin i området där de lätta sandjordarna förflyttades från högre partier ned i svackor vilket troligen ledde till att den tidigare våtmarken torkade upp och försvann.

PilspetsPilspets i flinta från senneolitikum eller äldre bronsålder

Det är i under och efter denna förändringsprocess vi ser den absoluta majoriteten av lämningar på platsen och det framkommer en bild med en lokal höjdrygg på vilket ett hus har anlagts. Den bebyggda ytan var avgränsad av topografin till krönet av denna vilket ytterligare har förstärkts genom att ytan är i det närmsta inringad av härdar som ligger neddragna i sluttningen. Dateringen av dessa lämningar är ännu inte helt fastställd men fynd indikerar att det främst rör sig om yngre bronsålder men det kan även finnas kontinuitet in i äldre järnålder. Det återstår även att ta reda på om husen eller härdarna kom först eller om de uppkom samtidigt.

Det mest intressanta fyndet som gjordes från denna fas är att en brunn från yngre bronsålder påträffades på toppen av höjdryggen. Anledningen till att vi kan datera brunnen redan i det här läget är att en komplett om än trasig kruka från yngre bronsålder hittades i botten av brunnen i lager som tillkommit i denna före det att den slutade användas och fylldes igen.

KrukaKruka från yngre bronsålder

Ur ett Halländskt perspektiv är det ytterst ovanligt att påträffa brunnar vid boplatsundersökningar. Vidare är placeringen ovanlig, inte i det att den ligger i anslutning till bebyggelse utan i det att den ligger på den högsta punkten i terrängen vilket gör att dess funktion möjligen varit att fungera som något av en cistern där vatten kunde lagras. Ett mineralskikt i brunnens botten bör ha gjort den annars så genomsläppliga sanden vattentät och längs de vertikala kanterna på brunnens sidor fanns spår av någon form av vidjekonstruktion som bör ha haft funktionen av att förhindra att brunnens sidor kollapsade. Det mest intressanta med brunnen är dock dess potential för fynd av makrofossilt material som vi hoppas finna vid analys av de jordprover vi tagit i brunnen. I de djupaste delarna av brunnen kan prover visa på miljön kring brunnen när den var i bruk vilket kan ge indikationer på vad som odlades i närheten och på djurhållning. Jorden i de övre delarna av brunnen utgörs istället troligen av hushållsavfall vilket kan visa på vad som ätits i de hus som legat i närheten av brunnen.

Efter perioden med huset på höjdryggen verkar platsen överges och spår av verksamhet kan därefter inte ses förrän under 1600-talet och då låg platsen i en åker eller ängsmiljö

Vår ambition är nu att närmare analysera de fynd vi hittat och analysera de prover vi har tagit för att närmare förstå lämningarna, deras datering och platsens funktion i dess närområde.

 

E-post

Login