logga transparent 350px


Översikt av undersökningen av kulturlagren

Fyndfrossa i Ströja

Nu har vi fortsatt att gräva i de fyndrika kulturlagren som ligger nära den folkvandringstida hallen i snart tre veckor. Fynden fortsätter att komma i stort antal men det är än så länge få konstruktioner synliga. Rubriken fyndfrossa är kanske att ta i om man jämför med fina gravfält men med tanke på att vi befinner oss på en agrar boplats som dessutom brukats som åker i över 100 år så får man ändå säga att fyndmaterialet är exceptionellt.

 ArbetsbildLagret undersöks.

På en del platser i området finns ett siltigt svämlager mellan ploglagret och kulturlagren som innehåller en del fynd från sen historisk tid men de underliggande kulturlagren innehåller bara fynd som är tidigmedeltida och äldre.

Vi har flera indikationer på att det pågått metallhantverk i området. Att det finns ett avancerat hantverk på en stormannagård kan man förvänta sig men hittills har vi inte hittat någon verkstadsplats. Inga gjutformar eller deglar har heller påträffats. Vad vi däremot har hittat är spår efter järnhantering med enklare smidesgropar som har legat utomhus, där slagg och glödskal visar att man har rensat järn från slagg. Vi har även en del smidesskållor och flera klipp, bland annat sönderklippta likarmade spännen och mynt, som tyder på att man smält om metallen.

Majoriteten av de fynd som vi påträffar består av järnföremål som spikar, broddar, nitar och andra mer svårbestämda järnföremål. Sedan senast har vi hittat ytterligare en likarmad vendeltida fibula. Det innebär att vi nu är uppe i 6 stycken totalt. Än så länge har vi som sagt bara spår av metallhantverk men vi har funderat på att fibulorna kan vara tillverkade på plats.

Nedan visas några av 'fin'fynden som vi hittat de senaste veckorna. De består av ett vendeltida runt spänne i guld, en vikingatida svärdsdoppsko i silver och ett vikingatida silvermynt.

 5459.215818.1Vendeltida rundspänne med infattade stenar. Spännet är nu på konservering.

7620.216378.1.1 ståendeVikingatida doppsko. Doppskon är inte konserverad ännu men man kan se stjärtfjädrarna av en falk nedtill på doppskon.

20160615 163149 2Silvermynt präglat i Mainz i Franken mellan år 1002 – 1011 e.Kr.

7210.215.814.1Vid de tidigare undersökningarna hittade vi ett stort antal föremål och anläggningar som relaterade till riter kring residenset. I år har vi inte hittat några sådana föremål förutom den här amulettringen.

7615.216109.1Bland vardagsföremålen har det bland annat kommit en fin sisare. Sisaren var nedstucken i kulturlagret och stod med spetsen nedåt när den påträffades.

Ströja har varit en by under lång tid och vi har även börjat undersöka några av lämningarna från historisk tid. Utmed den moderna vägen ligger ett hus som utifrån ett mynt och kartmaterialet kan dateras till äldre än den period då Ströja var rusthåll (1691 – 1850). Myntet är präglat år 1630 under den period som vi för Ströjas del kallar Säteritiden (1622 – 1689). Under den här perioden gick Ströja från att bestå av cirka 8 gårdar till att bli 3 och senare under en kort period avhystes byn. Avhysningen känner vi till genom domstolsprotokollen där det år 1667 står att alla byggnader brändes och marken brukas av grannbönderna.

 1600 talshusetFoto över grunden till 1600-tals huset.

1600-talsbyggnaden är lite svår att få grepp om eftersom den är störd av aktiviteter i samband med ett vägbygge under 1990-talet men fyndmaterialet är omfattande och förutom myntet har vi bland annat hittat ett handtag av trä och en ölhane. En rolig detalj är också mängden marlekor som placerats utmed husets väggar. Användandet av marlekor (mallrikar) i byggnader har en lång tradition i området och användes för att skydda invånarna från maran. När maran kom till huset ska hon ha lekt med marlekorna och låtit invånarna vara i fred. Vi har hittat enstaka marlekor i de förhistoriska husen och den yngsta depån fanns i statarbostaden från 1850 där ett flertal marlekor placerats i grunden till en ingång.

101.20024.1.1Ölhane.

1101.213428.1.11 öresmynt präglat under Gustav II Adolfs regeringstid (1630). Tillsammans med kartmaterialet daterar det huset till perioden då Ströja var en del av Krusenhovs säteri.

Benföremål 1 2Föremål av ben/horn från 1600-talshuset.

Marlek från syll i 1600 talshusVid syllen i huset hade man placerat ett stort antal marlekor som enligt folktron kunde skydda invånarna från maran.

Snart har vi undersökt klart i lagren och då ska vi få hit en maskin igen och undersöka vad som finns under lagren. Kommer vi hitta ytterligare byggnader samtida med den folkvandringstida hallen, någon medeltida byggnad, vikingatida metallhantverk eller kanske alltsammans? Frågorna är många och vi är väldigt spända på nästa fas i undersökningen. Vi återkommer med mer information senare.

E-post

Login