2017:2899 Bebyggelselämningar från järnålder vid Kilbyåns dalgång

Den arkeologiska undersökningen av de bägge fornlämningarna Alunda 723 och 725 visade bebyggelselämningar från förromersk järnålder, romersk
järnålder och vendeltid. Särskilt tydliga var bebyggelselämningarna inom Alunda 723 vid Mälbyn. Där påträffades tre huslämningar och en brunn från olika tider. Det äldsta huset var ett långhus från romersk järnålder medan de två andra husen var ramverkshus från tidig vendeltid. Brunnen 14C-daterades till förromersk järnålder, men någon samtida bebyggelse kom aldrig fram vid undersökningen. Två stolphål tillhörande huset från romersk järnålder daterades med förkolnat växtmakrofossil med olika resultat. Den ena daterades till romersk järnålder och den andra till yngre bronsålder. Morfologiskt placeras huset i järnålder vilket utesluter den äldre dateringen av huset. Trots att huset inte var från bronsålder visar den äldre dateringen av ett sädeskorn ändå att det sannolikt funnits en boplats i området redan under yngre bronsålder. En relativ datering till vikingatid eller medeltid fanns också genom ett fynd av en bultlåsnyckel. Vad Alunda 725 vid Haberga representerar är något svårare att tolka. Troligen utgör den undersökta sträckan den ostligaste delen av en boplats som har sina centrala delar ett litet stycke längre västerut. Lämningarna var förhållandevis få och innehöll inga tydliga strukturer av till exempel huslämningar eller härdområden. En grupp stolphål utgjorde eventuellt en del av ett eller ett par olika stolphus med en trolig förlängning västerut utanför undersökningsområdet. Kring dessa stolphål påträffades även ett tunt kulturlager som endast innehöll några få järnspikar och ett par järnnålar.