I samband med att E.ON anlade fjärrvärmeledning genom den så kallade Stäketfläcken (L2017:9171) i Järfälla dokumenterades rörschakten för att se om
äldre lämningar kunde konstateras. Skriftliga källor och äldre kartor berättar om stadsliknande bebyggelse där hantverkare tilläts bo och bedriva verksamhet. Området fungerade som en liten stad och uppstod kring de kommunikationsleder till sjöss och på land som möttes på platsen. De äldsta skriftliga beläggen är från 1623 och 1629 bekräftades hantverkarnas rätt att bebo, ärva och sälja tomter av kung Gustav II Adolf. Tidigare har inga fysiska lämningar varit kända inom området. I delar av fjärrvärmeschakten hittades välbevarade kulturlager under den övergivna järnvägsbank som löper genom området. Det rörde sig om upp till 0,75 meter tjocka avfallslager som innehöll material som kunde dateras till 1600-talets första hälft. Endast delar av schakten grävdes så djupt att äldre
orörd mark nåddes. Att fysiska lämningar kunde konstateras och att de kunde dateras till tiden innan 1850 ledde till att lämningen kunde registreras som
fornlämning.
Lst Diarienummer
431-42246-2018