2020:3256 Stolpar i rad - vid vad?

I samband med anläggningsarbeten för att underlätta passage för lekande fik i Hedströmmen vid Forsby och Östtuna kraftstation strax söder om Köping
påträffades en 27 meter lång rad med nio kraftiga stolphål. Raden med stolphål kunde inte avgränsas och fortsätter med största sannolikhet mot både
norr och söder. Inga andra lämningar fanns i anslutning till dessa och därför har lämningen inte tolkats som spår av en byggnad. Det rör sig i stället om ett
så kallat stolpmonument som liknar dem som hittats vid bland annat Anundshög och Gamla Uppsala. Kol från ett av stolphålen daterades till 250–430 e.
Kr. medan kol från ett annat stolphål gav en datering till 1220-1300 e. Kr.. En griskäke som lagts ned i en grop invid ett av stolphålen fik även den en datering till 1200-tal. Stolphålsraden registrerades som fornlämning och fik lämningsnummer L2019:7529 i Kulturmiljöregistret. Raden med stolpar har sannolikt varit väl synliga i landskapet och kan ha visat vägen till ett vad över Hedströmmen. Stolpraden förefaller ha ingått i ett vägsystem som har sitt ursprung i järnåldern då en rad byar etablerades i närheten. Den kan även ha samband med den så kallade Konungsvägen eller Eriksgatan som löpte mellan Arboga och Köping under medeltid. Liknade stolprader på andra platser har tolkats som avgränsningar av heliga områden eller tingsplatser och har ofta samband med högreståndsmiljöer med bland annat gravmonument. I Forsby finns ingen sådan miljö men området har varit välutnyttjat och relativt tätbefolkat ända sedan järnåldern. Kanske visade stolpraden vägen till byn Östuna på andra sidan Hedströmmen som att döma av namnet med efterledet -tuna varit en centralplats.