logga transparent 350px

Silverskatten som hittades i ett stort gravröse

Silverskatt och snökaos

För en månad sedan gjorde vi ett fynd som vi först nu kan offentliggöra. Gömd i ett av de stora gravrösena låg en vikingatida silverskatt! Skatten består av 163 silvermynt, så kallade dirhemer, och är en av de största som hittats i Uppland.

Mynten har arabisk skrift och de flesta är från Samarkand med omnejd, det vill säga dagens Uzbekistan och Iran. Några av dem är tillverkade i området kring mellersta Volga i nuvarande Ryssland och är imitationer av de arabiska förlagorna. Det yngsta myntet är tillverkat år 935 eller 936 och skatten har troligen grävts ner i mitten av 900-talet. Redan då var röset nästan 2000 år gammalt.rösetDet stora bronsåldersröset där skatten hittades

Med sitt läge på höjden ovanför Molnbysjön har det 18 meter stora röset varit framträdande i landskapet. Äldre gravar hade betydelse även efter att man sedan länge glömt vem som begravts i dem. Rösena utnyttjades bland annat som ägomarkeringar och man offrade mat och dryck till de begravda förfäderna. Just här har man alltså valt att lägga ned en samling silvermynt.MyntNågra av de silvermynt som ingick i skatten. Fotomontage.

Det kan finnas flera förklaringar till att skatten placerats i det stora röset. Det finns inga indikationer på att stridigheter ska vara orsaken till att man velat gömma sina rikedomar. I de isländska sagorna berättas att ägodelar som man grävde ner i sin livstid skulle komma personen tillgodo i livet efter detta. Kanske fungerade skattgömman som en slags pensionsförsäkring.

Vår skatt består av 50 hela mynt och delar av ytterligare 113 stycken. I ursprungslandet hade mynten en valör och därmed ett visst värde men här i Skandinavien utgick man i stället från silvrets vikt. För att kunna väga upp just så mycket silver som man behövde då man köpte en viss vara klippte man mynten i mindre bitar. Dessutom kontrollerade man silverhalten genom att skära i mynten med kniv.hål och skärI myntet har man skurit ett snitt för att kontrollera silverhalten.

Beräkningar av det dåtida värdet har gjorts med utgångspunkt i en vikingatida engelsk lagtext. Med vissa reservationer kan man konstatera att skattens 285 gram silver motsvarar ungefär en och en halv häst av bättre slag eller knappt tio kor. Det rör sig alltså inte om en enorm förmögenhet utan kanske vad en välbeställd bonde kunde samla ihop under en livstid.

Flera av mynten hade hål och öglor för att de skulle kunna fästas som hängen på halsband eller klädedräkt. Även detta visar att myntens monetära värde försvunnit och att de övergått till att vara föremål av silver som kunde likställas med smycken och användas som prydnader. I vikingatida gravar är det inte ovanligt att hitta hängen av silvermynt som varit uppträdda på tråd tillsammans med pärlor av glas, bergskristall och andra halvädelstenar.hängeMynt med ögla för upphängning i förgrunden och ett mynt delat i hälften i bakgrunden

Vi kämpar nu på för att slutföra höstens stora undersökning. Snökaoset har ställt till det lite för oss och vi får ägna ganska mycket tid åt att leta fram sådant som vi egentligen redan hittat. Fler och fler arkeologer har flyttat över till gravfältet och sakta men säkert försvinner gravarna en efter en från moränhöjden. Sedan är det dags att börja sammanställa våra resultat. Håll utkik här på sidan efter uppdateringar framöver!vinterSnötäcket har sänkt sig över Molnby

 

E-post

Login