Den äldsta uppgifter om Snapptuna är från 1538 då två torpare, Jens och Olof är upptagna i jordeboken. Någon hustru nämns inte, även om vi kan anta att de båda torparna har haft en familj. Först 1613, i skattelängderna för Älvsborgs lösen, omnämns ”en hustru”, vilket är något som också återkommer under hela 1600-talet då en eller två ”hustrur” förekommer i de olika källorna.

Först under 1700-talet får vi lära känna kvinnorna i Snapptuna lite närmare. 1721 tar en Johan Ersson över Snapptuna efter sin pappa tillsammans med en hustru, som inte nämns vid namn. I Snapptuna bor vid denna tid även hans systrar Margareta och Anna, hans mamma, en inhyses som kallas ”Gamla Malin” och två pigor, Kerstin och Maria. Även Johans bror Erik bor på gården. Vi börjar ana ett folkmyller där familjerelationer, arbetstagare och fattiga personer beroende av välgörenhet träder fram i ljuset.

Jo, det är faktiskt vår fjärde säsong i Ströja. Det som började som en ganska normalstor undersökning av en medeltida by har blivit en väldigt stor undersökning av en storgård från yngre järnålder och en vikingatida by.

Vi har i dagarna alltså återkommit till Ströja på Malmölandet, strax norr om Norrköping. Vi har börjat metalldetektera och schakta bort matjorden och redan har vi spännande fynd och anläggningar som verkar indikera fler gårdar. Det som är speciellt för i år är att vi inte på förhand känner till vad vi kommer att stöta på eftersom det inte har gjorts någon förundersökning. Vi har ändå flera indikationer på att det kommer att finnas lämningar efter den storgård från folkvandringstid och byn från vendel och vikingatid som vi undersökt delar av tidigare säsonger. Vi räknar inte med så många lämningar från sen medeltid och senare eftersom undersökningsområdet ligger en bit utanför Ströjas historiska bytomt.