Gård eller by i Fyrislund?

Efter några veckors arbete med att schakta bort matjord och grästorv har vi på boplatsytan funnit spår efter minst 6 eller 7 hus inom en mindre yta. Det som finns kvar av husen är främst grävda gropar efter takbärande stolpar, så kallade stolphål, som visar hur huset varit konstruerat, t.ex. hur brett och långt det har varit. De hus som hittills har hittats är runt 20 meter långa och har burits upp av kraftiga stolpar i par. Det sätt som husen är byggda, med 4 stolpar i gavlarna och täta stolprader, pekar mot en datering till yngre romersk järnålder eller folkvandringstid (ca 200-550 e.Kr), det vill säga strax före det att kungshögarna i Gamla Uppsala byggdes.

 

Själva bostadshusen på förhistoriska gårdar flyttades med jämna mellanrum, för att husen blev dåliga och inte kunde användas efter en tid. Livstiden för ett hus var ca 30-60 år, ungefär som en människa, sedan byggdes nytt. I just det här fallet är det dock fråga om många hus med liknande konstruktion, som därför kan vara mer eller mindre samtida. Kanske är det snarare en järnålderby än en gård? Det slutgiltiga svaret på den frågan får vi inte förrän 14C-analysen är klar, vilket blir först när undersökningen är slutförd.

Stolphål med en stenskoning som har hållit stolpen stadigt på plats. I mitten syns fortfarande en färgskiftning efter själva stolpen.

Vissa analyser utförs redan i fält. Till dessa hör makrofossilanalys, alltså undersökning av små växtdelar och partiklar i jord i olika anläggningar. Redan nu har vår arkeobotaniker analyserat några jordprover från stolphål i husen, och dessa har innehållit såväl skalkorn (en tidig form av säd), som råg och vete. På så sätt får vi information inte bara om vad som odlats under husens användningstid, utan även var i husen man har t.ex. förvarat eller arbetat med säd.

Gravundersökningarna på det lilla skadade gravfältet går också framåt, och också här har vi stor nytta av expertkunnande i form av vår osteolog Tove. Genom hennes fortlöpande preliminäranalyser av benmaterialet, kan vi få en uppfattning om t.ex. vilka djur som har följt den döde på bålet. I en av gravarna har vi förutom människa hittills funnit ben av fågel, get, nöt, gris, hund – och björn! Mer om detta i kommande nyhetsbrev!

Amanda mäter in anläggningar med GPS, som ska bli en digital karta över boplatsen. I förgrunden ett stolphål.