2024:3221 De döda vid Storkyrkan - Ett utsnitt av Stockholms tidigaste befolkning
Varför dog de? De döda vid Storkyrkan. På den medeltida kyrkogården låg män, kvinnor och barn begravda, tätt intill och i lager på lager ovan på varandra. Området hade använts till begravningar i nästan 300 år, och när de yngre gravarna grävdes blev också äldre skelett ruckade på eller förstörda. Skelettdelar hade också flyttats på och sorterats i senare tid. Senare byggnationsprojekt i området skar dessutom som långa sår genom kyrkogården. Men trots en första anblick av kaos finns en tydlig struktur på platsen. De flesta av de gravlagda låg på rygg och med huvudet i väster. Allt för att kunna resa sig upp mot öster och Frälsaren på den yttersta dagen enligt den kristna läran. Det finns också andra spår av begravningsritualer som är mer svårfångade för oss betraktare. Vi kan se att barn alltid låg tillsammans med en annan vuxen, i vissa fall rörde det sig nog om en ung mamma som dött i barnsäng, men det kunde också vara en äldre person eller en man. Många gånger ligger också grupper av individer tillsammans, kanske har de dött samtidigt i en av tidens återkommande pestepidemier.
Våra osteologer har genom att studera skeletten kommit fram till spännande kunskap om den del av Stockholms befolkning som begravdes just här. Vi vet nu att ungefär 1/7 av de döda var barn under 12 år och att det fanns något fler män än kvinnor begravda. Det var också påfallande många unga personer i åldrarna 12–20 år bland de döda och betydligt färre äldre personer över 40 år och uppåt.
Så vad dog de av? Sjukdom, näringsbrist, hårt arbete, förslitning, trauma eller åldersrelaterade förändringar påverkar skelettet och kan studeras av osteologerna, men det är bara de sjukdomstillstånd som individen haft under en längre tid som ger avtryck. Hastiga sjukdomsförlopp ger inga spår på skelettet. Det vi kan se är att många av medeltidens stockholmare har levt ett hårt liv. Många hade problem med lederna, olika slags förslitningsskador och en kropp präglad av tunga lyft. Långvariga infektionssjukdomar påverkade också hälsan. I ett fall vet vi med säkerhet dödsorsaken, en man som huggits till döds av ett skarpeggat vapen. För de övriga kan vi bara anta vad som hänt.
Våra osteologer har genom att studera skeletten kommit fram till spännande kunskap om den del av Stockholms befolkning som begravdes just här. Vi vet nu att ungefär 1/7 av de döda var barn under 12 år och att det fanns något fler män än kvinnor begravda. Det var också påfallande många unga personer i åldrarna 12–20 år bland de döda och betydligt färre äldre personer över 40 år och uppåt.
Så vad dog de av? Sjukdom, näringsbrist, hårt arbete, förslitning, trauma eller åldersrelaterade förändringar påverkar skelettet och kan studeras av osteologerna, men det är bara de sjukdomstillstånd som individen haft under en längre tid som ger avtryck. Hastiga sjukdomsförlopp ger inga spår på skelettet. Det vi kan se är att många av medeltidens stockholmare har levt ett hårt liv. Många hade problem med lederna, olika slags förslitningsskador och en kropp präglad av tunga lyft. Långvariga infektionssjukdomar påverkade också hälsan. I ett fall vet vi med säkerhet dödsorsaken, en man som huggits till döds av ett skarpeggat vapen. För de övriga kan vi bara anta vad som hänt.
Listing Details
- Stockholms län
Uppland
Stockholm
Stockholm
Undersökning
2024
- Medeltid
- Tidigmodern tid
- Odaterad
Obestämd
L2015:7789
Gamla stan 1:29
431-38789-2018, 431-51987-2019, 431-27694-2020