Ett praktfullt symbolsmycke – Närkes första ryggknappspänne
För ett och ett halvt år sedan, på hösten 2017, gjorde vi ett mycket speciellt fynd i byn Älvesta utanför Hällabrottet i Kumla kommun. Vi utförde då en förundersökning i ett område som senare skulle bebyggas. Redan på undersökningens första dag kom det oväntade fyndet – ett ryggknappspänne från tidig vendeltid (550–700 e Kr). Ryggknappspännen hör till den tidens mest praktfulla smycken och Älvestaspännet är så vitt vi vet det första av detta slag som har hittats i Närke.
Spännet hittades med hjälp av metalldetektor i utkanten av Älvesta bytomt. Sådana här föremål brukar oftast påträffas i gravar, men Älvestaspännet låg istället i en åker, utan kända järnåldersgravar i närheten. Det är gjort av brons, tio centimeter långt, och har en gång varit helt förgyllt vilket syns av de spår av guld som finns kvar på sina ställen. Spännet saknar sin ”knapp” – den del som har gett namn åt ryggknappspännena. Knappen är i själva verket en platta som fästes på den upphöjda delen i spännets mitt. Ursprungligen har sannolikt både knappen och de nedsänkta ytorna på själva spännet varit dekorerade med granater, så kallad cloisonné. På spännets sidor finns två stiliserade fågelhuvuden med stora ögon och krökta näbbar, kanske föreställande örnar. Dessa figurer är närmast obligatoriska på ryggknappspännen och har förmodligen haft en viktig symbolisk innebörd.
Hur användes då de praktfulla spännena? Allt talar för att det inte rör sig om några vanliga smycken. En tolkning är att spännena var kultföremål, symboliserande gudinnan Frejas berömda halssmycke Brisingamen. Ryggknappspännen förekommer framför allt i kvinnogravar och finns även avbildade som en del av kvinnodräkten på bildframställningar från vendeltiden. Det mest kända exemplet är ett hänge från Hagebyhöga i Östergötland, som föreställer en gravid kvinnofigur. Ryggknappspännet sitter fäst nära kvinnans hals och under spännet har hon fyra rader med pärlor. Figuren har av Birgit Arrhenius (1962) tolkats som Freja med Brisingamen vid halsen. Smyckets namn kommer från orden ”brisa”, flamma eller glöda, och ”men”, vilket betyder just halssmycke. Arrhenius menar att ryggknappspännenas röda granatinläggningar kan ha varit ett sätt att inkarnera ”det flammande smycket”, som Brisingamen kallas i Beowulfkvädet. Samtidigt förekommer granatinläggningar på många olika sorters smycken från vendeltiden.
Oavsett hur ryggknappspännena ska tolkas så tyder fyndet av detta prestigefulla föremål på att Älvesta kan ha haft en välbärgad befolkning under vendeltiden. Älvesta gårdstomt kommer att undersökas vidare inom den närmaste framtiden – kanske får vi veta mer om ryggknappspännets sammanhang då!
Läs mer:
”Det flammande smycket”, artikel i Fornvännen av Birgit Arrhenius, från 1962.
”1500 år i Älvesta”, rapport över Arkeologikonsults förundersökning från 2017. Förutom spännet hittade vi bland annat lämningar och fynd från medeltiden på gårdstomten, något som också det är ganska ovanligt.