Kvarteret Lindormen i Uppsala

Under våren 2019 genomförde Arkeologikonsult en förundersökning inom kvarteret Lindormen i Uppsala. Kvarteret ligger i den norra utkanten av Uppsalas stadslager, det vill säga den utbredning som man anser att Uppsala hade under medeltid till historisk tid. Vid tidigare undersökningar i kvarteret hade arkeologer hittat rester av hus, gårdsplaner och gator från medeltid och in i 1700-tal. Invid ån fanns även bryggkonstruktioner och rustbäddar, det vill säga markförstärkningar, i form av risbäddar med kvistar och grenar.

 

På platsen fanns även tjocka lager som innehöll rikligt med gödsel och annat organiskt inslag. Material såsom trä, ben och läder var i välbevarat skick. Baserat på dessa resultat hade vi förhoppningar om att stöta på liknande lämningar och fynd inom de ytor som vi skulle undersöka och på så sätt få en inblick i hur området har brukats från medeltiden och framåt.

Mycket riktigt påträffades också lämningar av liknande karaktär under utgrävningens gång, men även en hel del lämningar som kan knytas till den garveriverksamhet som har bedrivits inom kvarteret sedan åtminstone 1700-talet och framåt. Inom tre av de fyra schakten påträffades lämningar efter denna process, dels i form av en kalktunna av yngre karaktär och dels av fyra garverikar med barkfyllning. Tunnan med kalk kommer möjligen från den del av processen då pälsen avlägsnas från skinnet, vilket man exempelvis kunde göra genom att lägga det i ett kalkbad. Karen med bark visar att man här har använt den metod som kallas vegetabilisk garvning, där garvsyran, det vill säga det som ska göra lädret mjukt, vattentåligt och hållbart, kommer från bark och andra organiska material. I våra kar kommer barken bland annat från gran, tall och sälg.

Två av de garverikar som påträffades i ett av schakten. Dessa var 1,6 meter i diameter och fyllda av bark, som har använts vid garveriverksamheten. Foto taget från väster. 

Andra spår som vi upptäckte från kvarterets garveriverksamhet var sannolikt av yngre typ. I ett av schakten hittade vi delar av ett hus med tegelgolv, en stenlagd gränd och en stengrund av något enklare sort. En jämförelse med en karta där kvarterets byggnader från 1855 syns visar på att dessa lämningar förmodligen härrör från andra hälften av 1800-talet. De lämningarna som vi har hittat kan i så fall ha utgjort del av ett hus som anges vara avsett för garveri, verkstadsrum och kammare, samt del av en byggnad som ska ha utgjort stall, fähus och vagnshus. Det är dock inte omöjligt att byggnaderna, eller vissa byggnadsdelar, skulle kunna vara äldre.

På platsen fanns också äldre husgrunder. Framförallt gäller det den husgrund som hittades i det fjärde schaktet som grävdes! Där hittades det sydöstra hörnet av en byggnad vars utsida hade klätts med ett yttre skikt av tegel, en så kallad skalmur. Utanför huset fanns dessutom minst fyra skikt av den gata som har utgjort den ytterst norra delen av Östra Ågatan. Denna gata slutar idag där den möter västra delen av Linnégatan, men innan gaturegleringen genomfördes i Uppsala sträckte den sig även genom det som idag utgör kvarteret Lindormen. Detta innebär alltså att huset bör ha tillkommit någon gång innan Uppsalas gatureglering genomförs, vilket vi baserat på 1643 års regleringskarta vet sker någon gång under 1600-talets mitt. Med tanke på att samtliga fyra skikt av gator förhöll sig till husgrunden är det inte heller osannolikt att byggnaden kan vara medeltida.

Den husgrund som påträffades i det fjärde schaktet vid förundersökningen i kvarteret Lindormen. På bilden syns den skalmur i tegel som har utgjort fasad mot gatan i östra delen. Husets och gatans riktning följer gatusystemet så som det såg ut innan den gatureglering som skedde någon gång under mitten av 1600-talet. Foto taget från öster.

Nu väntar vi med spänning på de analysresultat som kommer att hjälpa oss att bättre förstå och närmare datera de lager och lämningar som vi hittade!