Gravarna 1 och 2 som vi tidigare har berättat lite kortfattat om är nu färdigundersökta. Av vad vi kan se i detta skede, innan fragmenten av alla föremål är rengjorda, analyserade och konserverade, är det fråga om personer ur samhällets aristokrati som begravts här. I grav 1 har den dödes utrustning prytts av ornamenterade brons- och guldbeslag och även granatinfattade guldföremål, så kallade cloisonnéarbeten. Med i graven har också bl.a. funnits en uppsättning spelpjäser och troligen även glasbägare. Förutom sin prakt var detta föremål med starkt ceremoniell innebörd som poängterade den dödes sociala, ekonomiska och kanske även politiska ställning i samhället.

År 1646 donerade drottning Kristina mark i Viksäng till Västerås stad för att de skulle bygga ett tegelbruk. Drottningen tyckte att svenska städer skulle bli mer lika städerna på kontinenten med pampiga stenhus i stället för trähus. Dessutom hade man problem med stadsbränder, och hus av tegel skulle stå emot brand mycket bättre. Genom att donera mark som öronmärktes för tegeltillverkning försäkrade sig Kristina om att städerna skulle bygga bättre och rejälare hus.