I brunnen hittades två (nästan) hela hinkar. Antagligen har handtagen gått sönder då man hämtade upp vatten. Hinkarna är av en typ som funnits ända sedan järnåldern fram till våra dagar. Foto: Arkeologikonsult.
Sista fältdagen i kvarteret Posten i Falun
I början av juni 2019 satte vi igång vår undersökning i kvarteret Posten i Falun och nästan fem månader senare, tog vi de sista spadtagen. Vi har flyttat på närmare 7 000 kubikmeter jord för att svara på de frågeställningar vi satt upp inför projektet.
Det är inte så här man föreställer sig en arkeologisk utgrävning. Stora mängder jord och fyllnadsmassor har flyttats för att nå ned till de arkeologiska lagren. Foto: Arkeologikonsult.
Vi hade i uppdrag av Länsstyrelsen att dokumentera lämningar från tre olika faser:
- Brukning och struktur innan stadens reglering på 1640-talet (fas I).
- Bakgårdarnas karaktär och bruk efter stadens reglering på 1640-talet (fas II).
- Lämningar från 1760-talet fram till 1900-talet (fas III).
Vi ville bland annat veta om det fanns någon etablerad bebyggelse på platsen innan gaturegleringen. Vad är det som syns på staden äldsta karta från 1628? Kan de små korvarna och krumelurerna vara gator och bebyggda tomter? Fanns det bostäder, verkstäder, bodar, stall eller fähus? Eller kanske en krog med tanke på att platsen låg så strategiskt mellan Kopparbergs kyrka och gruvan där en hel del människor bör ha passerat? Vi ville också veta vilken social status människorna på platsen haft, var de rika, fattiga eller mitt emellan? Förändrades detta då staden reglerades och fick en genomarbetad plan med raka gator och fyrkantiga kvarter i mitten på 1600-talet? Dessutom skulle vi se om det fanns spår av den stora stadsbranden 1761 och om, och i så fall hur, området förändrades efter denna.
Flera tunnor var nedgrävda i gårdsplanen från 1700-talet. De kan ha fungerat som vattenreservoarer eller slasktunnor. Foto: Arkeologikonsult.
Nu har vi kunnat konstatera att området till största delen varit obebyggt fram till dess att bensinmacken och Falu IF:s kansli byggdes under andra halvan av 1900-talet. Man har haft äng, betesmark, åkrar och så småningom trädgård på stora delar av ytan. Den bebyggelse som fanns under 1600- och 1700-talet låg utmed Åsgatan, till största delen utanför det område vi undersökt. Man har ägnat mycket tid och kraft åt att stabilisera marken med olika lager av träflis och grus och under 1700-talet fanns en bakgård där en hel del avfall kastades ut. Vi har hittat stora mängder djurben och trasiga keramik- och glaskärl. Längst nere i botten fanns ett tjockt lager med träflis och gödsel som fortfarande avgav en omisskännlig lukt. Vi hittade också en brunn som verkar ha använts under både 1600-, 1700- och 1800-talet.
Den byggnad vi hittade med stora, fint planhuggna stockar visade sig vara del av vad vi tror är ett fähus. Analyser av jorden från golvet kommer att avslöja vad huset använts till.
Nu vidtar arbetet inne på kontoret med analyser av prover och fyndmaterial, pussel med äldre kartor och mycket tänkande. Tack för den här tiden Falun, vi kommer gärna tillbaka!
Den stora mängden slagg på undersökningsytan har gjort att organiskt material bevaras väldigt bra. Här är rester av ett laggkärl och några andra trädetaljer. Foto: Arkeologikonsult.
