På många håll i Sverige pågår just nu arbete för att nå EU:s så kallade vattendirektiv. Detta innebär bland annat att man återställer vattenmiljöer genom att ta bort vandringshinder som gör att fisk och andra vattenlevande organismer inte kan röra sig på ett naturligt sätt. I många fall består dessa vandringshinder av sådant som är intressant ur kulturmiljöperspektiv som till exempel äldre dammvallar, kvarnar och sågar. På vissa platser krockar naturvårdens intressen med kulturmiljövårdens och konflikter uppstår. Vill du läsa mera? Klicka på de två länkarna: Riksantikvarieämbetet och LindeKultur.

Nu är den andra rapporten från våra pågående arkeologiska undersökningar vid Slussen klar. Den behandlar utgrävningen av kvarteren Ormen och Glasbruket större, två av de kvarter som revs när Katarinavägen drogs fram på 1910-talet. Vid undersökningen framkom en hel ruinstad från den tidigare bebyggelsen och sammanlagt dokumenterades ett trettiotal rum i upp till fyra våningsplan längs Katarinabergets brant.

När kvarteren bebyggdes under 1600-talets andra hälft var det många rika köpmän som valde att bosätta sig där. Under lång tid var det i huvudsak burgna handelsmän och etablerade hantverkare med intressen i handeln och sjöfarten vid Stadsgårdshamnen som var etablerade i kvarteren. Med tiden förändras populationen och det som tidigare beskrivits som ett idylliskt område hade plötsligt blivit en slum präglad av misär och trångboddhet.