Vattenanknutna kulturmiljöer kan vara av varierande slag. Här ett kombinerat lusthus/badhus, dammluckor och rester av en flottningsränna vid Baggå i Skinnskatteberg, Västmanland.

Vattenanknutna kulturmiljöer

Skriven den 18 januari 2021.

På många håll i Sverige pågår just nu arbete för att nå EU:s så kallade vattendirektiv. Detta innebär bland annat att man återställer vattenmiljöer genom att ta bort vandringshinder som gör att fisk och andra vattenlevande organismer inte kan röra sig på ett naturligt sätt. I många fall består dessa vandringshinder av sådant som är intressant ur kulturmiljöperspektiv som till exempel äldre dammvallar, kvarnar och sågar. På vissa platser krockar naturvårdens intressen med kulturmiljövårdens och konflikter uppstår. Vill du läsa mera? Klicka på de två länkarna: Riksantikvarieämbetet och LindeKultur.

Vi har under de senaste åren deltagit i flera sådana vattenprojekt utmed Hedströmmen i Västmanland på uppdrag av Länsstyrelsen. Vår uppgift har varit att dokumentera de aktuella miljöerna och övervaka arbetet så att så att det utförs på ett sätt som inte skadar lämningarna mer än nödvändigt.

Vattenanknutna kulturmiljöer dammvall innan rivning arkeologi Holmen Skinnskatteberg Arkeologikonsult Dammvallen vid Holmen innan arbetet vidtog.

I Holmen, mellan Skinnskatteberg och Kolsva, skulle den gamla dammvallen tas bort och vattnet ledas om, dels för att det gamla kraftverket skulle avvecklas och dels för att underlätta för bland annat öring att ta sig upp i Hedströmmen. Under 1600-talet anlades en vattendriven stångjärnshammare på platsen. Under lång tid låg också en kvarn här och det har funnits bostäder för både mjölnare och smeder. Hammarsmedjan lades ned under 1800-talets första hälft och när vi kom till platsen var det endast de stora mängderna slagg i området som skvallrade om den tidigare verksamheten. Under 1800-talet anlades ytterligare en kvarn samt en såg i området. Vid denna tid tillkom också ett större bostadshus med tillhörande uthus. 1942 byggdes en kraftstation på hammarsmedjans plats. Förutom arbetet i fält utfördes också kart- och arkivstudier för att få en bild av verksamheten på platsen genom århundradena. När dammvallen revs visade det sig att den till största delen var byggd under 1800-talet. Vid en översvämning på 1970-talet tvingades man spränga bort en del av vallen för att släppa ut vattnet så denna del var helt ombyggd.

Vattenanknutna kulturmiljöer dammvall under rivning arkeologi Holmen Skinnskatteberg Arkeologikonsult Dammvallen vid Holmen under rivning. Vattnet har letts om så att dammen och åfåran torrlagts. Maskinen avlägsnar betong och sten i det så kallade utskovet, alltså öppningen i dammvallen där vattnet släpps igenom.

Vattenanknutna kulturmiljöer nya strömmen vid Holmen arkeologi Holmen Skinnskatteberg Arkeologikonsult Den nya strömmen vid Holmen. Ungefär en månad efter att arbetena avslutats forsar vattnet i åfåran utan att hindras av dammvallen vars rester syns mitt i bild.

Bara några kilometer från Holmen ligger Gisslarbo. Här har det funnits stångjärnshammare på två platser, Gisslarbo Norra hammare och Gisslarbo Nedre hammare, sedan 1500-talet. Två olika åtgärder skulle utföras i Gisslarbo. Vid Norra hammaren skulle ett så kallat omlöp byggas, alltså en vattenränna där fisken kan simma runt det aktuella hindret, i detta fall dammvallen. Vid Nedre hammaren skulle den gamla dammvallen delvis rivas och åfåran byggas om så att den blev trivsammare för fiskar och musslor.

Verksamheten vid Norra hammaren pågick ända fram till 1960-talet, vissa byggnader står fortfarande kvar och av den äldsta hammaren finns inga spår. Där vattenrännan skulle byggas visade det sig dock finnas en kraftig husgrund som tillhört den vattendrivna såg som finns utmärkt på kartor från 1700- och 1800-talet. Det verkar som om sågbyggnaden använts långt in på 1900-talet även om själva sågverksamheten flyttats ett par hundra meter nedströms i slutet av 1800-talet.

Vattenanknutna kulturmiljöer såggrunden vid Gisslarbo Övre bruk arkeologi Gisslarbo Köping Arkeologikonsult Såggrunden vid Gisslarbo Övre bruk med vad vi tolkat som fundamentet till vattenhjulet mitt i bild.

Vid Nedre hammaren plockades ett par stora stenblock bort för att minska vattnets fallhöjd och underlätta för fiskarna att ta sig uppströms. Det mesta av hammarlämningen kunde dock bevaras i befintligt skick.

Vattenanknutna kulturmiljöer fallet vid Gisslarbo Nedre bruk arkeologi Gisslarbo Köping Arkeologikonsult Fallet vid Gisslarbo Nedre bruk efter att ett par stora stenblock avlägsnats för att göra åfåran framkomlig för vandrande fisk.