Bebyggelsen vid Hovbron i de historiska källorna
Vi har i en tidigare artikel berättat (Klicka här) om den arkeologiska undersökning som Arkeologikonsult genomförde i mars 2017 vid Hovbron i Gullspång kommun, Västergötland. De preliminära resultaten av denna antydde att en tidigare okänd bebyggelse etablerats på platsen vid mitten av 1700-talet, på samma plats där det i 1642 års karta över Hova fanns en marknadsplats utmärkt.
För att få ännu mer kunskap om aktiviteterna vid Hovbron genom seklerna forskade vi vidare om platsen i olika arkiv. I Lantmäteriets samling av historiska kartor fann vi en Storskifteskarta över området vid bron upprättad 1779 – alltså vid den tidpunkt då våra byggnader fanns på plats! Storskiftet var en ägoreform som gick ut på att odlingsmarken slogs ihop från mindre utspridda tegar till större sammanhängande åkrar för att på så sätt effektivisera dess brukning. Och mycket riktigt, på kartan fanns två husgrunder utmärkta norr om vägen precis vid platsen för utgrävningen.
Storskifteskartan från år 1779
I kartans beskrivning står att läsa att det var Storgården som både innan och efter skiftet brukat denna plats, med ”upodlade Torp och hagar”, vilken kallades Cappellshagen. Det var alltså en torpbebyggelse vi hade undersökt förra året och när vi nu även hade ett namn på denna kunde vi gå vidare med våra efterforskningar till husförhörslängderna. Dessa var en slags folkbokföring med uppgifter om alla invånare i en församling och som ofta redovisades gårds- eller torpvis. I de äldsta bevarade längderna för Hova från 1790-tal hittade vi två intressanta enheter: Kappelshagen och vid Kappelshagen (fig. 2).
Husförhörslängd från Hova, från 1790-talet.
Ur dessa kan vi tyda att torparen Jan Larson med sin hustru Stina Olufsdotter och dotter Maria bodde det i förstnämnda huset. När Jan avled 1807 tycks dottern Maria ha gift sig och hennes make Johannes Månsson flyttade då in. De fick tillsammans tre barn – Anna Stina, Maja Greta och Jan Magnus – och levde alltså tillsammans med modern Stina i något av de båda husen som vi över 200 år senare återfann.
Framöver kommer vi fortsätta med att leta i arkiven efter uppgifter om marknadsplatsen och den tull som ska ha legat vid Hovbron. Både resultaten från utgrävningen och arkivstudierna kommer sedan sammanställas i en rapport som planeras vara klar senare i vår. Den intresserade kan då ta del av denna via Riksantikvarieämbetets öppna arkiv (Samla).
