Hus, gårdar och underliga träkonstruktioner i Tierp

Under sensommar och hösten 2018 undersökte arkeologer från Arkeologikonsult en boplats strax utanför Tierps tätort I Tierps kommun. Boplatsen visade sig under undersökningens gång innehålla ett stort antal anläggningar av olika slag. Totalt har 17 hus av olika storlek och utformning identifierats. Vissa utgör större och mindre bostadshus medan andra utgör enklare ekonomibyggnader. Utifrån husens form och hur de har uppförts borde de dateras till slutet av äldre järnålder alternativt början och mitten av yngre järnålder.

Husen under brons och järnålder uppförs vanligtvis med hjälp av stora fristående stolpar som positioneras inuti husen. Beroende på husets funktion och tidsperiod kunde dessa fristående stolpar sättas i antingen enkelrad eller parvis och var satta utmed husets avlånga form med jämna mellanrum. Det var dessa fristående stolpar inne i huset som bar upp majoriteten av takkonstruktionen, ytterväggarna hade vanligtvis relativt liten takbärande funktion men det finns givetvis undantag från den här regeln, framförallt under senare delen av yngre järnålder.

 De 17 husen fördelade sig i olika gårdsstrukturer, många var omgärdade av hägnader som även till viss del separerade de olika gårdarna från varandra.

Drönarfoto med några av de hus och gårdar som påträffades under undersökningen markerade.
Förutom husen påträffades ett stort antal härdar, gropar och två brunnar varav ena innehöll en spännande och oväntad överraskning! Den förmodade brunnen ifråga hade grävts ned genom ett äldre bostadshus daterat till äldre järnåldern. När arkeologerna började ta sig ner i anläggningen påträffades stora mängder bearbetade trästockar. Dessa tog formen av större upprättstående och liggande stockar, vissa av dessa var sammankopplade i en knuttimmerkonstruktion över vilken de lodrätt stående stockarna blivit lagda i två skikt.

De underliggande vågrätt liggande syllstockarna verkar ursprungligen varit lagda i en kvadratisk form, likt en ram. Innanför ramen påträffades vad som bedömdes utgöra golvlager bestående av ett övre skikt med granris och ett undre bestående av träflis. Botten av konstruktionen påträffades ca tre meter under nuvarande markyta.

Träkonstruktionen som påträffades i den förmodade brunnen undersöktes en halva i taget. På bilden är båda delarna sammansatt.
Väldigt få fynd påträffades innanför träramen, ett ensamt bryne hade lagts ovanpå det virke som låg ovanpå den rektangulära träsyllen, något som kanske skulle kunna tolkas som ett stängningsoffer.

Dendrodateringen av träkonstruktionen visade att virket i den underliggande ramen dateras till 1691, närmare bestämt hade det fällts på vintern i Dalarna och sedan transporterats hela vägen ner till Tierp. Något som om inte annat talar för att Tierpsbyggden vid den här tiden var avskogad.

Den stora frågan vi idag brottas med är vad den här konstruktionen faktiskt representerar. Storleken på konstruktionen var ca 5 x 5 meter i plan. Det virke som fälts ovanpå konstruktionen har bitvis varit upp emot fem meter och ska då med tanke på att konstruktionen påträffades på ett djup av ca tre meter stuckit upp två meter ovan mark.

I skrivande stund lutar tolkningarna åt att konstruktionen utgör någon form av källarkonstruktion eller kylförvar men vi arbetar även med andra tolkningar som exempelvis en möjlig brunn eller möjlig varggrop. Här kommer de makrofossila analyserna från konstruktionens ”golvlager” bli avgörande och förhoppningsvis kunna ge mer insikt i vad man använt konstruktionen till.