Gullsjöfortet är typisk för Norra fronten och består av två halvcylinderformade delar sammanbyggda i T-form. Takventiler och två ingångar syns tydligt, men de flesta skottgluggarna på sidorna murades igen och täcktes med jord vid en senare tidpunkt.
Befästningslinje i Täby
Arkeologikonsult är i slutfasen av arbetet med att mäta in och registrera för oss ovanligt sentida lämningar i Täby, norr om Stockholm. Det rör sig om militära lämningar som ingick i en befästningslinje, Norra fronten, som anlades 1902–20 en bit utanför dåvarande Stockholm. Syftet var att skydda huvudstaden mot en överraskande fientlig landstigning i Roslagen, och en motsvarande försvarslinje anlades även söder om staden. Befästningslinjen bestod av skyttegravar, artilleriställningar och T-formade bunkrar av betong, vars karakteristiska utseende gav upphov till lokalbefolkningens namn på befästningarna: ”Korvlinjen”. Trots att försvarslinjen måste ha tett sig föråldrad efter erfarenheterna under första världskriget förstärktes den under andra världskriget, bland annat med kulspruteställningar och vägspärrar.
Ett typiskt skyttevärn bestående av en halvmeterdjup löpgrav till vänster och en meterhög skyddande vall i den tänkta skottriktningen åt höger. Vallen består av kallmurade stenar på insidan och jord på utsidan. Notera nischen för armstöd på vallen och fotstödet i löpgraven närmast vallen.
Stora delar av befästningslinjen är faktiskt intakt trots läget i Stockholms norra förorter, och ger en åskådlig bild av militär befästningskonst under tidigt 1900-tal. Syftet med karteringen är att ge underlag till länsstyrelsen inför en fornlämningsförklaring av delar av linjen, vilket kommer att ge ett ökat lagskydd i framtiden.
Prästgårdsfortets tak har med tiden blivit täckt av vegetation, precis som det ursprungligen var tänkt. Utsikten har inte förändrats nämnvärt på hundra år och är densamma kulsprutebesättningen innanför skottgluggarna till vänster skulle haft i början av 1900-talet.
