Två av de guldbleck, även kallade guldgubbar, som har hittats i Ströja. Guldblecken är små och tunna men har ofta en enorm detaljrikedom. Till vänster syns en (guld)gumma avbildad med hårknut, ett runt spänne på bröstet och vackra kläder i form av kjortel och mantel. Till höger syns en (guld)gubbe som har haft det lite tuffare. Man kan inte se hans armar och över hans pälsliknade klädedräkt går två band som troligen visar att han var bunden. Motivet återkommer på många guldbleck och hänvisar sannolikt till en myt som gått förlorad.
Sensationella arkeologiska fynd av en centralplats i Ströja i Östergötland
Vid de arkeologiska undersökningarna vid Ströja utanför Norrköping har man hittat lämningar efter en storgård samt handelsplats från tiden 450–1000 e.Kr. Lämningarna som är helt unika i Östergötland innefattar såväl stora hallbyggnader, som offerplatser, handelsområde samt ett stort antal föremål. Arkeologernas senaste fynd av guldbleck i en hallbyggnad förstärker bilden av Ströja som en plats med relationer till andra elit-residens i Nordeuropa.
Undersökningen vid Ströja utanför Norrköping har pågått sen april, och genomförs av Arkeologikonsult inom projekt Ostlänken. Att vi skulle hitta spektakulära fynd var vi väl medvetna om då vi vid tidigare undersökningar 2011, 2012 och 2016 gjorde fynd som delvis kunde skriva om Östergötlands järnåldershistoria. Men omfattningen på lämningarna får oss nu att häpna.
En blå mynningsbit från en vendeltida snabelbägare. Flera skärvor av blått glas har hittats, och utifrån färgen och fyndkontexten är det tydligt att det rör sig om tre olika glas.
Under tidigare säsonger har vi undersökt en storgård från cirka 450 e.Kr. När man etablerade sig på platsen byggdes en stor och manifest hallbyggnad. Cirka 650 e.Kr. omdisponerades platsen, en ny stor hallbyggnad uppfördes samt ytterligare bebyggelse, och Ströja blev centralplats med funktioner inom blot, rättskipning, handel och hantverk. I anslutning till hallbyggnaden har vi hittat sensationella fynd som guldgubbar och flera glasbägare med långväga ursprung, fynd som endast framkommer i speciella miljöer.
Sannolikt har stora mängder människor samlats vid Ströja för stora blotfester, likt de Adam av Bremen beskriver i Gamla Uppsala. Sammankomsterna är synliga genom stora mängder matavfall och spår efter öltillverkning i en offersänka nedanför hallen. I sänkan fanns även rituella föremål som miniatyrvapen, en stor mängd djurben från en stor mängd arter och fragment av mänskliga kranier. Vid årets undersökning har också ett överarmsben från människa framkommit.
Bilden visar ett mänskligt överarmsben med ett tydligt huggmärke. Tidigare har även fyra mänskliga kranier hittats. Dessa fynd ger en inblick i vad det var för typ av dramatiska och blodiga ritualer som faktiskt utspelade sig precis i Ströja.
Spåren efter människooffer ger inte bara inblickar i de dramatiska och blodiga ritualer som faktiskt utspelade sig precis här, utan ger också ytterligare tyngd till tolkningen att Ströja var den centrala platsen i ett större geografiskt område, kanske i hela Östanstång. Enligt äldre lagar var det nämligen endast på centralplatser av regional rang som människooffer utfördes. Bilden förstärks av de speciella fynd som framkommer – i mängder! – vid årets undersökning. Många av fynden är närmast jämförbara med vad som brukar framkomma i rika gravar från perioden. Hit räknas bland annat exotiska föremål och häst- och krigarutrustning av förnämlig kvalitet. Vi kan också se spår efter intensiva handels- och hantverksaktiviteter på platsen. Det rör sig bland annat om hantverksrester, ett sceattamynt, klipp av arabiska silvermynt, vikter och stora mängder spännen. Det finns även en stor mängd föremål som speglar mer vardagliga aktiviteter.
Ett litet hänge tillverkat av ett genomborrat mynt. Hänget är tillverkat av ett så kallat sceatta, ett handelsmynt från 700-talet. Typen är ovanlig i Sverige och endast fem sceattas har tidigare framkommit, fyra i Åhus och ett på Helgö.
Fynden och lämningarna från Ströja är häpnadsväckande och för tankarna till flera klassiska platser i svensk arkeologi. Ingen sådan plats har tidigare varit känd i Östergötland och det står nu alltmer klart att Ströja kan jämföras med platser som Helgö i Mälaren och Slöinge i Halland.
Ströja förlorar successivt i betydelse under senare delen av vikingatid då istället Norrköping tar över. Att en sådan plats har lokaliserats i Östergötland är sensationellt och undersökningen kommer att bli ett betydelsefullt komplement till forskningen kring den yngre järnålderns samhälle.
Undersökningen är pågående och fler spännande resultat är att vänta!